jejdmarijah

Jag höll på att explodera av ilska igår, faktist. Jag har av min käre far ärft det finska humöret, och med det är man glad så länge man blir riktigt riktigt arg, och då är det bäst för alla andra att springa iväg, långt bort, ungefär som om det vore brandalarm. Jag skulle nämligen och hämta min nya telefon som är en vecka försenad (!!), men vad säger dom när jag kommer dit? (Observera att jag redan innan detta hade en hög halt av östrogen i mig av någon anledning och därför var allmänt arg innombords, och att jag parkerat som en dåre.) Det ända dom där jävlarna kan kläcka ur sig är att dom förnekar att jag ens köpt hela telefonpaketet! JÄVLA AS. Dock vågade jag inte skrika på killen som pratade med mig, han var ung och nervös. Stackaren. Jag avreagerade mig istället på en studsboll hemma. Dunk dunk dunk.

Ahora tengo espanol pero realmente quiero dormir. AYAYAY