Brev till Gud


Det här var den kristnaste (är det ett ord?) bild jag hittade på datorn, eftersom vi gjorde den här sand framställningen på konfirmationslägret.

Eftersom jag så gott som testat allt, skrivit till jultomten t.ex., tänkte jag att det kanske är på tiden att fråga han där gubben som sitter där uppe vid molnen och dinglar med benen, han kanske kan vara till någon sorts hjälp när han ändå skapat jorden och universum och sånt...

Here goes:

Kära Gud, du vackra, fina, äldre herre som är sådär cool att du inte visar dig fast du skapat oss och så, skulle inte jag kunna få en lägenhet någon gång? En såndär fin, ingen grotesk en från Kallio trakterna i Helsingfors, ingen såndär som man ryser av när man ser toaletten för det är så fläckigt där inne. Helst inte någon som ägts av en rökare heller, det skulle vara fint. Och när du ändå håller på, kan du väl sänka hyrorna i huvudstadstrakterna, man måste nog vara en aning dum i huvudet om man går med på att betala hela studiebidraget till hyran. Men vad har man egentligen för val? Antingen bor man på gatan med the gypsies eller så betalar man allt man har och får leva på gammal makaronilåda månaden ut. Det skulle även vara jättebra om du tog bort alla alkoholister som sitter i spårvagnen och luktar apa, eller mer exakt avlopp. Jag menar, Åland klarar sig fint på alla dom här fronterna, men Helsingfors har överstigit den där befolkningsnivån som Ralf pratade om på geografi timmen, som säger att när en stad överstigit en viss andel invånare så går det åt helvete. (Ursäkta att jag använder din rivals bostadsområde som skällsord, men det passar in så bra.) Jag väntar ivrigt på ditt svar och hoppas du kan lösa denna obekvämlighet omgående. Tack och hej.


Haard work work

Eller okej...inte så hard work work. Jag har städat pappas bil i två timmar (så att hela skåpbilen glänser som en pärla) men nu tog jag en liten paus...Jag ser det som en lyx att blogga från "jobbet". Näej, alltså jag är nog bara en lat person, och troligtvis kommer därmed min dröm om ett lyx liv på en yacht gå i kras. Om jag inte vinner på lotto, vilket skulle vara ganska perfekt.

Ikväll är det kalas på G, med muffins och cheesecake bland annat, och trevliga folk. Jag har inte druckit ordentligt på jättelänge, så jag hoppas inte det slutar som på min födelsedag. (Ni som inte var där: Inget vackert att minnas ändå, så ni missade inget genom att inte vara där, lucky you!) Jag själv har traumatiserats av bland annat fishermans friend shottar och diken.

Men kom igen gott folk, lev livet idag, det är fan FREDAG! Hur skönt är inte det?! Iallafall för dem som jobbat hårt...(och nej, jag räknar inte in mig själv i den kategorin). Tack och hej.

Orm säsong

Jag hittade en ormbebis på gården, pappa slängde den i en hink och far troligen över med den till Lumparland imorgon, som han brukar med ormar på vår gård. En gång försökte han dränka två huggormar...Jag vet inte riktigt vad han hade förväntat sig. Man lär sig något nytt varje dag. Han lärde sig att man måste fara över med dem till Lumparland för att bli av med dem.

Jag börjar tröttna på att leta efter lägenhet, det bara tar tid och det bara kostar pengar och det bara alltid är något litet fel på lägenheten, nån liten catch. Nåja, jag är glad att jag inte måste bo som kineserna jag såg på tv, som bor i Hong Kong på 1 kvadratmeter, kan inte vara så jävla kul.

Är det någon mer än jag som ska se på det kungliga bröllopet på lördag? Det känns lite töntigt, men roligt på samma gång. Min kusin ringde och sa att hennes pojkvän köpt bröllopschoklad och bröllopskaffe festen i ära. Jag tror vem som nu fixar allt det där med bröllops grejer till salu tjänar rysligt med pengar...


FÖR VI HAR TAGIT STUDENTEN...

Jag vet- det ser ut som om jag övergett bloggen igen..Lämnat den åt sitt öde. Men icke! Här är lite smått och gott, minnen från den stora dagen. Varsegoa!


Studenmössorna väntar på sina ägare i en myshög.


Alla är sura.


Jag fick någon slags huvudbonad...


De lite coolare åkte Cadilac till lusse...(Jag, Sofia, Becka & Irene)


Jag var som en kändis alltså.


Den lyckliga familjen, naaw.


Där hemma fick jag sitta på min tron...hehee


Min favorit present (en Gitarele)  fick jag av ingen annan än min pojkvän!


Sedan bar det av till Mariepark för studentmiddagen=== PARTY.

Det blev lite mycket bilder, men så kan det bli, på stora dagar. Over and out.


RSS 2.0